Att äta sig frisk är en av de trender som stått i fokus det senaste året och förutspås fortsätta göra så även detta året. Begreppet functional foods myntades i Japan på 80-talet i samband med ett forskningsprogram med mål att kartlägga olika födoämnens hälsoeffekter. Först på 90-talet blev begreppet mer känt i Sverige och har på senare tid blivit en viktig trend för branschen att ta hänsyn till. Men vad innebär det i praktiken? Och hur viktigt är det för konsumenten att livsmedel har flera funktioner? Vi har pratat med Skånemejerier Storhushåll, Marketing Manager, Madelene Risén.

– Utmaningen med begreppet är att det saknas en tydlig definition. Av den anledningen har vi på Skånemejerier valt att hellre prata om livsmedel med dokumenterade hälsoeffekter, det är functional foods för oss, förklarar Madelene Risén. Hon fortsätter;

– Våra produkter är till stor del baserade på mjölk, en råvara som innehåller 18 av de 22 vitaminer och mineraler som vi behöver få i oss dagligen. För oss betyder det att våra produkter har goda hälsoeffekter och är exempel på livsmedel med funktion, förklarar hon. Även våra fermenterade mjölkprodukter innehåller hälsofrämjande bakterier, så kallade probiotika men trots det är vi försiktiga med att slänga oss med begreppet.

Många av de trender som vi förknippar med förra året tar avstamp i att konsumenten blir allt mer medveten. Det i sin tur resulterar i att trender som att äta sig frisk blir viktiga. Även hållbarhet och klimat fortsätter vara en viktig faktor som genomsyrar branschen, inte minst när det kommer till just functional foods. Ur konsumentens perspektiv handlar det om mat som adderar ett extra lager njutning, att det utöver att smaka och se gott ut även gör gott för kroppen.

– Klimatfrågorna har, med all rätt, klättrat högt upp på agendan för de flesta branscher. Inte minst vår, säger Madelene. När man jämför olika produkters klimatpåverkan använder man sig ofta av en livscykelanalys där man tittar på hur mycket växthusgaser som odling, produktion, förpackning och transporter orsakar i kilogram koldioxid per kilogram färdig produkt, förklarar Madelene. Det är ett bra verktyg men för att siffrorna ska bli relevanta i ett större perspektiv måste det sättas i ett sammanhang. All livsmedelsproduktion har en påverkan på klimatet. Därför är det viktigt att också jämföra förhållandet mellan ett livsmedels näringstäthet och dess klimatpåverkan, säger hon avslutningsvis. 

Och kanske borde branschen låta sig inspireras mer av functional foods-trendens ursprung. I Asien är det enligt tradition helt normalt att betrakta mat som medicin. Något som vi i väst borde ta efter, att äta oss friska och ta hänsyn till livsmedels näringstäthet för att förebygga sjukdomar och hålla oss friska. Och samtidigt göra gott för vår planet.